la quartette

Nu var det såhär, att jag var på helt fruktansvärt dåligt humör igår. Det var en sån där dag då ingenting riktigt klaffade, rent tekniskt alltså. Inga detaljer flöt på alls och jag ville bara skjuta världen. En av detaljerna som bidrog till min miserabla dag var att jag glömt mina duschsaker hemma. Jag hade tänkt att duscha efter jobbet och nu hade jag alltså inga saker. Tur att jag när jag kikade in i duschen såg en flaska shampo, en flaska tvål och lite balsam. De såg lite nedgågna ut, och de hade säkert hängt med ganska länge, men jag beslöt mig för att prova trots smittorisken.

När jag duschat klart och klätt mig mötte jag i dörren påväg ut en av mina "kvinnliga" "arbetskamrater". Det är inte varje dag så jag bestämde mig för att se lite vänlig ut och gav bruden ett stort flin och sa "Hej", enligt mig själv med en extrem entusiasm. Bruden i fråga är alltså ett sorgligt exempel på en brud jag inte skulle vilja ha som vän. Hon svetsar, inget fel i det men hon är bara runt 25, hon har svartfärgat hår med rödlätta slingor i och ser finsk ut inget fel i det heller, eftersom jag själv kanske ser en smula finsk ut, men ändå, om ni förstår vad jag menar. Jag arbetar alltså inte tillsammans med henne hon bara råkar svetsa på samma lager där jag sitter och chillar.

Dagen efter, alltså imorse för ungefär en kvart sen, befinner jag mig i motsats till gårdagen på ett strålande humör. Jag klivermed självsäkra steg in i omklädningsrummet och slår upp min skåpsdörr. Därinne är allt i sin vanliga oordning, men, ovanpå denna städade röra ligger en sån där äcklig papperservett som ser ut som fullkorn, fast gjord av papper. På den går att läsa med stora skrikande fulabokstäver "DU FÅR FÖR FAN TA MED EGNA SAKER TILL DUSCHEN".

Jag blir svag i mina knän, känner mig iakttagen och  bestämmer mig för att försöka sluta vistas i omklädningsrummet i fortsättningen. Tankarna rusar iväg mot "damens" stålhättade skor och hennes minst sagt manliga kroppshydda. Sedan samlar jag mod, och sträckerpå mig.Hon ska inte få förstöra min dag. Först funderar jag på, som den barnunge jag faktiskt är, att skriva något elakt tillbaka, typ är du fattig eller? väger du duschcreamen efter varje dusch? eller helt enkelt "fått för lite kuk din bitterfitta?". Fan vad sur jag är. Fortfarande. Herregud bjud förfan din näste på lite balsam. Det var en gång, shit surkärring. Nu är jag så arg att jag ska, att jag ska, jag ska fan, hm alltså jag ska fan nu jävlar ta och läsa en bok. / t

Härligt massproducerade texter förresten, tycker ni inte? ska nog skriva ut dem, binda in dem till en bok som jag ska döpa  "Iakttagelser från ett lager".